PopJazz Musikens gestaltningsämne, Muge – läroplan

Musikteori hjälper till att förstå musikens struktur och grundläggande begrepp. Undervisningen omfattar notläsning, rytmik, harmonilära och gehörsträning. Teorin stöder utvecklingen av spel- och sångfärdigheterna.

Målsättningen är att ge eleverna kunskaper och färdigheter som hjälper dem att gå framåt i sina instrumentstudier. Syftet med de inlärda kunskaperna och färdigheterna är också att hjälpa eleverna att fortsätta med musik som hobby självständigt efter studierna på musikinstitutet. Vi använder tekniska hjälpmedel, enligt möjligheterna, t.ex. datorer och tabletter med övningsprogram 

Till kunskapsområdena hör bl.a.:

1. Att lära sig noternas uppförandebeteckningar 
2. Att känna till grunderna i musikens uppbyggnad, t.ex. tonarter, intervall, ackord, musikens form

Till färdighetsområdena hör bl.a.: 

1. Att lära sig uppföra och uttrycka musik 
2. Att lära sig att lära och öva
3. Att lyssna och gestalta musik 
4. Att komponera och improvisera 

Eleven:

• lär sig att spela och sjunga från noter 
• lär sig skriva noter både genom att lyssna och producera egen musik 
• lär sig att lyssna och att behärska bl.a. en jämn grundpuls och tonernas renhet 
• lär känna uppförandebeteckningar i musiken och lär sig följa dem i musicerandet 
• lär sig musikens grundbegrepp och att känna igen dem i de egna styckena 
• lär sig harmonins grunder 
• lär sig grunderna i flerstämmig sång 
• kan namnge och skriva noter i g- och f-klav inom omfånget av oktaverna C-c3 
• förstår betydelsen med taktartssiffrorna 
• kan läsa och spela rytmerna i de egna spelstyckena och att dra taktstreck i en färdig rytm 
• känner igen tonarterna i de egna spelstyckena 
• kan transponeringens principer och kan transponera melodier i bekanta tonarter genom att skriva och spela 
• kan känna igen och bilda intervall från prim till oktav 
• bekantar sig med dur och molltreklanger 
• kan känna igen och namnge fraser och enkla små former (AB, ABA) 
• känner till de vanligaste musikorden och uppförandebeteckningarna i de egna spelstyckena
  
  

• klaver och notsystem  
• noternas namn och oktavläge c-c3 i g- och f-klav samt noternas förtecken (höjnings-, sänknings- och återställningstecken)  
• musiktermer och uppförandebeteckningar (se bilaga)  
• tonarter upp till två höjnings- och sänkningstecken  
• intervallens namn från prim till oktav  
• dur- och molltreklanger både i noter och genom att lyssna  
• grundrytmer och notvärden från helnot till sextondelsnot   

• taktarter, åtminstone 2/4, 3/4 och 4/4  
• att transponera en melodi  
• att hitta på egna rytmer och melodier samt improvisera  
• vi sjunger från noter, läser och skriver rytmer och melodier samt lyssnar på dur- och mollackord på lektionerna  
• vi använder den teknologi som finns till förfogande på lektionerna, t.ex. datorer, tabletter m.m., som hjälpmedel i studierna och när vi gör egna kompositioner  

Läraren bedömer elevens kunskapsnivå. I utvärderingen kan vi använda skriftliga prov och sångprov. Eleven utvärderar själv sitt lärande. 

Eleven:

• utvecklar vidare sin förmåga att lyssna och urskilja 
• utvecklar vidare sin förmåga att läsa noter 
• lär sig att sjunga flerstämmigt

Innehållet i den föregående kursen och dessutom:  

• oktavlägen C-c4  
• mera terminologi och uppförandebeteckningar ( lista nedan)  
• tonarter med upp till fyra höjnings- och sänkningstecken  
• naturliga, harmoniska och melodiska mollskalor  
• olika sorters intervall (stora, små, rena, de rena intervallens förvandling till överstigande och förminskade intervall)  
• musiktermer och uppförandebeteckningar (lista nedan)  
• att lyssna på stora och små intervall  

• nya rytmmönster:  

• att hitta på egna rytmer och melodier samt improvisera  
• vi sjunger från noter, läser och skriver rytmer och melodier också på lektionerna  
• vi använder den teknologi som finns till förfogande på lektionerna, t.ex. datorer, tabletter m.m., som hjälpmedel i studierna och när vi gör egna kompositioner  

Läraren bedömer elevens kunskapsnivå. I utvärderingen kan vi använda skriftliga prov, lyssningsprov och sångprov. Eleven utvärderar själv sitt lärande.  

Grundstudierna i musikens teknologi förverkligas mestadels i praktiken. Kursen fokuserar på det egna deltagandet och användning av dataprogram. På höstterminen arbetar vi i allmänhet med ett sekvensprogram och på vårterminen håller vi på med notskrivning.   Vi spelar in en stor del av arbetena, delvis med egna instrument, delvis med datorsound.  

Målsättningen är att utnyttja musikens teknologi  

• i arrangemang och komposition  
• i notskrivning  
• i att spela in musik  

Dessutom bekantar vi oss med musikens teknologi i historiskt perspektiv och musiktjänster och fenomen på internet.  

vi repeterar grunderna i datorns användning och pianoklaviaturen 
grunderna i sekvensprogrammets användning 
vi bekantar oss med studions utrustning och användning 
grunderna i notskrivning 
musikteknologins historia 
musik på internet 
musikens teknologi i praktiken, bl.a. besök av professionella 
innehållet i musikens gestaltningsämnens grundstudier 2 i praktiken

Kurspalettens olika delar avläggs under kursen genom arbeten och stickprov. Läraren gör bedömningen. Eleven utvärderar själv sitt lärande.  

Kursen bedöms enligt olika delområden  

• Grunderna i notskrivningsprogrammet  
• Grunderna i sekvensprogrammet  

De övriga delområdena avläggs genom kursnärvaro. 

Eleven:

• Eleven kan upptäcka, känna igen och notera musikaliska fenomen från inspelningar. Materialet som används här representerar till större delen s.k. afroamerikanska musikstilar

• Beteckningar som hör till form (blues, AABA) och struktur, beteckningar på italienska och engelska 
• Transkription av korta melodier 
• Basens användning och baslinjer 
• Melodins och baslinjens förhållande till varandra 
• Treklangerna och deras steg 
• Trumnotation, olika komp 
• Att göra enkla partitur 
• Att känna igen olika stilar: latin, rock, schlager och jazz 
• Att känna igen instrument 

Kursen avläggs genom att delta i övningsuppgifterna. Läraren bedömer elevens kunskapsnivå. Eleven utvärderar själv sitt lärande.  

Eleven:

• utvecklar vidare sina kunskaper och färdigheter i alla tidigare nämnda delområden inom musik 
• utvecklar vidare sina färdigheter i att lyssna och känna igen samt notläsnings- och notskrivningsförmågan 
• bekantar sig med grundbegreppen och terminologin i afroamerikansk musik 
• bekantar sig med femklanger och fyrstämmig stämföring (trång placering, korta kadensser, kvintkedja)
• lär sig harmonisera själv enkla melodier 
• lär sig känna igen enkla ackordföljder d.v.s. kadenser genom att lyssna 
• lär sig gestalta enkel harmonianalys 
• lär sig gestalta den musikaliska formen i sina musikstycken 

Innehållet i den föregående kursen och dessutom:  

• alla oktavlägen och oktaveringstecken  
• dubbelhöjnings- och dubbelsänkningstecken 
• alla tonarter: dur och moll (naturlig, harmonisk och melodisk moll, kombinerad moll) 
• dur-, moll- och pentatoniska skalor samt bluesskalan  
• genomgång av kyrkotonarterna (de modala skalorna) 
• enharmonik 
• prim – tredecim, olika slag och omvändningar (i solfège prim-decim)  
• i ackordlyssningen även V7  
• c-klaven i olika lägen 
• harmoni: enkel ackordanalys (treklanger med omvändningar och fyrklanger i grundläge)  
• ackorden på olika steg i dur och moll som fyrklanger, V steget dom.9/dom.b9 (inte i solfège)  
• ackordbeteckning där annan ton än grundtonen ligger längst ner 
• treklanger på alla steg med omvändningar (ackord + bas)  
• fyrklanger utan omvändningar i grundläge  
• huvud- och parallellfunktioner 
• diatoniska kadenser med fyrklanger  
• mellandominant  
• bedräglig kadens  
• diatonisk kvintcirkel med fyrklanger: dur och kombinerad moll i vanligaste form  
• enkel stämföring med fyrklanger (inte i solfège)  
• att lyssna på enkla kadenser, ackordurval I, VI, IV, II6, I64, V, V7, V8-7, V9 och V7b9  
• tonernas namn i g- och f-klav inom oktavomfånget C2-c4  

-tecken samt

-tecken

• rytm: taktarter och deras beteckningar – samt alla breve 
• noters och pausers tidsvärden  

• samt trioler

och

• speciella notdelningar  
• synkop mellan slagen och över taktstrecket  
• triolindelad frasering (inte i solfège), introduktion 
• de viktigaste beteckningarna för artikulation, accenter och dynamik 
• tempobeteckningar  
• ordlista för rytmmusik, även på engelska 
• att hitta på egna rytmer och melodier samt improvisera  
• vi sjunger från noter, läser och skriver rytmer och melodier på lektionerna 

Läraren utvärderar elevens kunnande tillsammans med en annan lärare. Det är möjligt att använda skriftliga prov och lyssningsprov som en del av utvärderingen. Kursen kan också avläggas genom att göra övningsuppgifter inom olika delområden. Kollegiet bestämmer mängden uppgifter. Kursens nivåprov innehåller också ett sångprov. Eleven utvärderar själv sitt lärande.  

Eleven

• kan upptäcka, känna igen och notera musikaliska fenomen från inspelningar. Materialet som används här representerar till större delen s.k. afroamerikanska musikstilar. 
• lär sig att göra en tydlig och lättläst notation 

Innehållet i den föregående kursen och dessutom: 

• Att från inspelningar känna igen rytmiska, melodiska och harmoniska fenomen från Grundnivå 3 
• Transkription av trum- och basstämmor från bl.a. läroboken “Doktor Tonika”
• Lyssna och från noter uppmärksamma exempel på bebopsolon 
• Fyrklanger och dess steg 
• Färgningar av dominantackordet
• Att göra en kompnot. 
• Att känna igen de vanligaste instrumenten i rytmmusik 

Övningsuppgifter från bl.a. läroboken “Doktor Tonika”. Eleven kan också välja valfria transkriptionsuppgifter tillsammans med läraren. Läraren bedömer elevens kunskapsnivå. Eleven utvärderar själv sitt lärande.  

Eleven:

får grundkunskaper i den s.k. klassiska musikhistorians utveckling genom föreläsningar och musikexempel 

får grundkunskaper om den afroamerikanska musikens uppkomst genom föreläsningar och musikexempel med största fokus på blues och country 

• klassisk: tiden före barocken, barocken, wienklassicismen, romantiken, 1900-talets början  
• blues: work songs, spirituals, countryblues/cityblues, rhythm & blues, brittisk rhythm & blues, white american, nyare tillämpningar  
• jazz (före 1920-talet): ragtime, New Orleans (second line), New York (Sousa m.m.)  
• country: immigranternas musik, oldtime/hillbilly, country & western, honkytonk/Nashville/outlaw, bluegrass, rockabilly, ”rockcountry”, ”countryrock”, cajun/zydeco, nyare tillämpningar  

Deltagande i undervisningen eller självstudier enligt lärarens instruktioner. Efter varje del hålls ett skriftligt prov och lyssningsprov med identifiering av centrala stildrag. Eleven utvärderar sitt eget lärande. 

Vi fortsätter teoristudierna där vi stannade i grundstudier 3. 

Eleven:

• lär sig sjunga och skriva också modala melodier 
• bekantar sig med polyrytmik  
• känner till alla tonala ackord  
• lär sig lyssna på två-och trestämmiga melodier  
• känner igen alla ackordsteg i kadenslyssning  
• behärskar kyrkotonarterna d.v.s. modala skalor både som melodidiktat och prima vista 
• studerar också improvisation. I improvisationsundervisningen kombineras teori med praktik t.ex. genom att tillföra skalor i ackord.  
• utvecklar vidare sitt gehör 
• utvecklar vidare sin notläsnings- och notskrivningsförmåga  
• bekantar sig med frasering  
• bekantar sig med femklanger  
• bekantar sig med fyrstämmig stämföring  
• bekantar sig med att skriva sektionell harmoni  

Vi använder den teknologi som finns till förfogande på lektionerna, t.ex. datorer, tabletter m.m., som hjälpmedel i studierna och när vi gör egna kompositioner och arrangemang.  

• Intervallit:
  • LIntervall:
    olika sorters intervall 1–13, harmoniska intervallens klang, omvändningar, övertonsserien  
• Soinnut:
  • Ackord 
  • Treklanger, omvändningar, lägen läggningar
  • Fyrklanger; primärkaraktärer, altereringar 
• Duuri- ja mollitonaalinen järjestelmä:
  • Soinnut eri asteilla ja sointutehot sekä tolppDur- och molltonala system
    Ackord på olika steg, grundfunktioner och beteckningar  
• Kadenser
  • Fullständig kadens (autentisk, plagal)  
• Ackordanalys med beteckningar  
  • Kromaatiska ackord, fill- ackord    
• Dissonerade intervalls upplösningar  
• Att skriva en bakgrundssats med fyr-och femklanger  
  • Jämn stämföring  
  • Motrörelsens princip  
  • Melodiskt inharmoniska situationer  
• Melodins förhållande till ackordet  
  • Ackord-, extra toner, inharmoniska och melodiskt inharmoniska toner  
• Iskutus
  • Slag och betoning  
  • Huvudslag och andra betoningar
  • Polyrytmisk sekvens    
• Frasering
  • Triolindelning
  • Fraseringsbeteckningar (punkt, streck, accenter)  
• Ackordfrämmande toner
  •   Ackordfrämmande toner utan betoning  
  • Ackordfrämmande toner på slaget (förlängning och appogiatura)  
  • Förlängda upplösningar (gambiatta och escapé)  
• Melodiskrivning
  • Treklangens toner och ledtoner (guide tones)  
• Harmonisering
  • Tonarter  
  • Tonala centrum  
  • Ackordrytm  
• Sektionssats  
• Allmän arbetsordning (skal-analys)  
• Steg-analys (ackordfrämmande toner)  
• Tvåstämmig, terser och sexter  
• Trestämmig, primärkaraktärer  
• Fyrstämmig, sekundärkaraktärers ersättning (8->9)  
• Obligato  
• Backgrounds  
• Pop-jazz-musikens vanligaste instrument, omfång och transponering  

Utvärderingen kan innehålla skriftliga prov. Alternativt kan kursen avläggas genom övningsuppgifter kring olika delområden (kollegiet definierar antalet övningsuppgifter), egna kompositioner och arrangemang t.ex för big band, kör eller orkester eller en kombination av dessa. Uppförandena kan spelas in, då gör eleven tillsammans med sin lärare en plan på i vilken form det förverkligas.

Eleven utvärderar sitt eget lärande. 

Kurssilla tutustutaan pop-jazz musiikin historiaan. Laajennetaan tietämystä syvemmälle kuin peruskurssilla. Mahdollisuuksien mukaan käydään myös kuuntelemassa konsertteja.

Eleven:

• får en uppfattning om jazzens (1920-talets början) och rockens (från 1950-talet) natur och utveckling ända till 2000-talet. Eleven lär sig att placera musikexempel i rätt genre och tidsperiod. 
• lär känna de viktigaste representanterna i dessa musikstilar .

• Jazz
  • 1920-talet (New Orleans-Chicago-New York), “hot”, “dixieland”, “The Jazz Age”,  
  • 1930-talet (swing) 
  • big band, dirigenter, arrangörer, solister, sångare 
  • 1940-talet (bebop, cool), mindre ensembler, virtuositet, konst, sociologi, krig, skivinspelningsstrejk, publikbortfall, erkännande  
  • 1950-talet (hardbop, souljazz, west coast) m.m. 
  • 1960-talet (modal, free, avantgarde, Chicago AACM), sosiologi, politik  
  • 1970-talet (fusion, modern mainstream), – elektrisk, rock, dans, etno  
  • 1980/90-talen (harmolodisk musik, no wave, NY noise, postmodern)  
• Rock
  • 1950-talet (rock’n roll, R&B), – ungdomskultur, urbanisering, USA:s underhållningsindustri  svart och vitt smälter ihop  
  • 1960-talet (pop, R&B, folk/country-rock, progressive, soul), tonårsliv, musikindustri, producentskap, media, populärkultur, britterna, roots, konst, samhällsmedvetenhet  
  • 1970-talet (heavy, disco, funk, fusion, singer/songwriters, glam reggae, punk, new wave) bluestradition, konst, dansmoment, songwriter, olika influenser och fusioner, teaer, studioteknik, mammutsjuka, upptror
  • 1908-talet (dance, etno, indie, speedmetall), dans produktutveckling, produktionspolitik, internationlaism, olika musikkulturer, tvärkonstnärlighet, alternativ
  • 1990-talet (grunge, funk metal, hiphop, alternative)

Läraren bedömer elevens kunskapsnivå. Till nivåprovet hör också ett eget föredrag samt ett prov som kan innehålla både skriftliga uppgifter och ett lyssningsprov. Eleven utvärderar själv sitt lärande 

a tempo = återgång till det ursprungliga tempot  
accelerando (acc.) = tilltagande hastighet  
adagio = långsamt  
agogik = små rytmiska skiftningar i uppförandet  
ad lib. = fritt, improviserat  
aksent = betoning  
al coda = till coda  
al fine = till fine  
alla breve 2/2 = man räknar halvnoter  
alla marcia = i marschstil  
allegretto = ganska snabbt  allegro = snabbt  
andante = lugnt gående  
andantino = lätt gående  
arco = med stråken  
arpeggio = brutet ackord (ackordets toner spelas efter varandra)  
artikulation = sätt att spela 
assai = mycket 
basklav = f-klav  
break = (”break”) uppehåll  
brevis = dubbelhelnot  
cantabile = sjungande  
chorus = refräng eller grundmelodi för ett jazzstycke. Även en effektapparat. 
coda = svans, slutdel 
con brio = med fart  
con fuoco = eldigt  
con moto = rörligt  
con rep. = med repris  
crescendo (cresc.) tilltagande tonstyrka  
Da capo al Fine (D.C.) = från början  
dal segno (D.S.) = i reprisen återvänder vi till dal segno-tecknet och sedan till slut  
decrescendo = avtagande tonstyrka  
diatoninen = enligt oförändrad 7-toners skala  
diktat = kort transkriptionsuppgift av läraren  
diminuendo (dim.) avtagande tonstyrka  
dissonans = missljud (motsats till konsonans)  
dolce = ljuvt, mjukt  
dominant = dur- eller molltonartens 5:te ton (V steg) 
duol = speciell indelning i två  
dynamik = skiftningar i tonstyrkan effekt = inverkan på klang  
enharmonisk = samma tonhöjd betecknat på två olika sätt, t.ex. cis och des (fungerar endast på tempererade instrument)  
espressivo = uttrycksfullt, känslosamt  
even eights = jämna (inte trioliserade) åttondelar  
f = forte starkt  
fade out = låten slutar genom att tona bort  
fermat = hållplats (förlänger not eller paus)  
fine = slut  
fras = fras, del av melodi  
ff = fortissimo, mycket starkt  
fff = forte fortissimo, mycket starkt  
glissando = glidande (från en tonhöjd till en annan)  
grave, largo = mycket långsamt  
grazioso = graciöst 
intervalli = avstånd melan två toner 
slag = del av pulsen, betoning  
ledton = Durtonartens och harmoniska och melodiska molltinartens 7:nde ton  
kadenssi = avslutande ackordföljd (t.ex. I IV V I)  
kyrkotonarter = modala skalor  
upptakt = ofullständig takt i början  
triolisering = fraseringsstil i t.ex. swing  
konsonans = välljud  
kromatisk = tonföljd med på varandra följande halva tonsteg  
omvändning = ackordets omvändning  
legato = bundet  
lento, adagio = långsamt  
loco (efter den förra) = återgår till det ursprungliga oktavläget  
M.M. = Mälzels metronom, slag i minuten, t.ex. M.M. = 60  
maestoso = festligt  
marcato = markerat 
meno = mindre  
mf = mezzoforte, ganska starkt  
modal = grundar sig på modala skalor  
moderato = måttligt (mellan andante och allegretto)  
modulation = byte av tonart (mitt i stycket)  
molto = mycket  
mosso = rörligt  
mp = mezzopiano, ganska svagt  
N.C. = no chords, inga ackord  
non troppo = inte för mycket  
notation = notskrift  
nyans= skiftning, gäller i allmänhet tonstyrka  
on cue = vi fortsätter framåt  
ostinato = upprepad ackompanjerande melodi eller rytm  
ottava alta / bassa = spelas en oktav högre eller lägre  
p = piano svagt  
piú = mera  
pizzicato = knäppande  
poco a poco = småningom  
poco = lite  
polyfonia = flerstämmig  
portato = non legato, obundet, (mellan legato och staccato)  
pp = pianissimo, mycket svagt  
ppp = piano pianissimo, mycket svagt  
presto = mycket snabbt  
prima vista = från första påseende, utan att öva före  
huvudtonart = tonarten som kompositionen börjar i och oftast slutar i  
riff = några takters upprepande mönster  
parallella tonarter = dur och moll med samma förtecken (t.ex. C-dur och a-moll)  
risoluto = bestämt  
ritardando (rit.) = avtagande hastighet  
ritenuto, rallentando (rit., rall.) = avtagande hastighet  
rubato = fri rytmbehandling (tiilåter skiftningar i tempo)  
scherzando = lekfullt  
sekvens = upprepning av samma meloditema på olika tonhöjd  
senza rep. = utan repris  
sempre = alltid  
sf, sfz (sforzando, sforzato) = plötslig betoning  
simile = på samma sätt  
solfa = solfège, tonträffning  
sostenuto, tenuto = utdraget  
staccato = kort, spetsigt  
stämma = en del ur partituren för ett enskilt instrument  
stringendo (string.) = tilltagande hastighet  
subdominant = dur- eller molltonartens 4:de ton (IV steget)  
subito = plötsligt  
fras = del av melodi/tema  
tacet = paus  
tempo = hastighet  
tempo primo (tempo 1) = återgång till ursprungliga tempot  
tonika = grundton, dur- och molltonartens första ton (I steg)  
tranquillo =lugnt  
transkription = notation av klingande musik  
transponering = att flytta en melodi (ackord) till en annan tonart  
tremolo = vibrering  
trill (tr) = drill, turvis upprepning av två närbelägna toner  
triol = notens indelning i tre  
tritonus = överstigande kvart, förminskad kvint  
tutti = alla spelar  
unisono = sång eller spel enstämmigt eller i oktaver  
vamp = flera ggr upprepad repris  
vibrato = vibrerat, skriftning i tonhöjd  
vivace = snabbt, livligt  
vivacissimo, prestissimo = så snabbt som möjligt  
x-times = upprepas x ggr (ingen överenskommelse på förhand om antalet) 

Vi hjälper gärna till med alla frågor som gäller spelandet och hobbymöjligheterna.